Rudbeck

Skolbyggnad från 1901 i nygotisk stil med fasad i kalksten. Byggnaden har en långsmal, symmetrisk planform som sträcker sig i närmast nordsydlig riktning med huvudentré mot Kungsgatan. Två vinkelformade flyglar finns i vardera ända med tvärställda sadeltak som bryter upp byggnadens tak i flera takfall. Det monumentalt utformade entrépartiet är centrerat i fasaden och infattat i ett torn som skjuter ut och höjer sig över den långsmala byggnadsvolymen. Tornkrönet har utformats som en medeltida försvarsmur med skyttevärn och ger byggnaden en tydlig särprägel. Huvudentrén har ett spetsbågigt valv i släthuggen kalksten och en indragen dekorativt utformad träport. I entréfasaden syns huggen ornamentik i form av sköldar med inskriptioner, pilastrar, skulpturer i form av ugglor och bevingade barn (putti) och skolans namn med förgyllda bokstäver i ett slingrande band över porten.

Rudbecksgymnasiets äldsta byggnad, ”Borgen”, med sin karaktäristiska nygotiska utformning och kalkstensfasad har ett högt kulturhistoriskt värde genom sin välbevarade exteriör och kontinuitet som skolbyggnad från 1901. Byggnaden uppvisar hög arkitektonisk kvalitet och omsorgsfullt utförda detaljer som visar på stor hantverksskicklighet. Skolbyggnaden representerar en del i utvecklingen av stadens tekniska utbildning. Sammantaget innehar skolans huvudbyggnad ett högt kulturhistoriskt värde sett ur ett arkitektur-, samhälls- och socialhistoriskt perspektiv. Den tillför ett högt arkitektoniskt och miljöskapande värde till stadsbilden.

Viktigt för byggnadens karaktär är dess nygotiska formspråk, kalkstensfasad, ursprungliga volym och takform liksom ursprungligt utförande och material på fönster, dörrar, omfattningar, ornamentik och fasadutformning. Gedigna material som kalksten, med dess olika ytbearbetning, skiffer i olika kulörer samt trä har stor betydelse för upplevelsen av byggnadens arkitektur och bör behandlas med varsamhet. Fasadens kalksten är grovt huggen i murningsförbandet. Släthuggen stenen återfinns i fönster- och dörromfattningar, i gavelspetsar och hörnkedjor samt i sockel- och övervåningen. Taket är klätt med mönsterlagd lerskiffer, kryssmönstret med ljus skiffersten framträder tydligt mot den svarta lerskiffern. Ursprungliga, små trekantsformade takkupor finns i takfallen. Utskjutande takfot, profilerade taktassar. Fönstren har olika utformning och indelas av poster i stenutförande, i korsform eller med enkel tvärpost. Flera fönster har dekorativt utformade överstycken. Fönsterbågar i trä, brunmålade och utan spröjsning.

Inspirationen från medeltiden och den gotiska arkitekturstilen syns bland annat i mittdelens borglika torn, entréportens spetsbågevalv och det monumentala trapphusfönstret mot norr. Fasadens kalksten och stenutsmyckning har också tydlig medeltidsinspirerad prägel. Ändringar har skett med byggnaden och, mest omfattade är ändrad volym då flygelbyggnaderna revs. Därefter har mindre ändringar skett, ut- och invändigt.

Värdefulla interiörer är entréhallen och trapphuset. De har medeltidsinspirerad utformning med kalkstenskolonner, kryssvälvt tak samt golv och trappa av brun kalksten. De tunga målade trädörrarna (troligen ursprungligen engelskt röda) och övriga snickeridetaljer är viktiga delar i helheten, liksom de ursprungliga fönstren, enkelglasbågar med innanfönster som dels är gångjärnshängda och dels fastskruvade. En byst av skolans grundare G W Gumaelius på marmorerat träpostament står vid trapphusets fönsterparti på vilplanet mellan bottenvåningen och planet en trappa upp, väl synligt från entrén. En annan värdefull interiör är det ursprungliga biblioteket med dess två entresolplan och fasta inredning av nygotiska platsbyggda bokhyllor. Även de många ursprungliga trädörrarna och övriga snickeridetaljer är av mycket hög arkitektonisk och hantverksmässig kvalitet och bidrar starkt till husets karaktär och höga kulturhistoriska värde.

Centralt i huset bakom trapphuset en trappa upp ligger det ursprungliga biblioteket. Det är en hög sal med nästan sakral stämning tack vare det höga kyrkliknande gotiska fönstret. Utvändigt markerar det byggnadens centrala entréparti, vilket anger rummets betydelse för hela skolanläggningen. Rumshöjden upptas av två smala entresolvåningar med smidesräcken i jugendform. Platsbyggda fasta bokhyllor med nygotiska former längs väggarna i alla tre planen är viktiga karakteristiska inslag.

Rudbecksgymnasiet utgörs av flera skolbyggnader, varav huvudbyggnaden i sten är den äldsta, kallad ”Borgen” i folkmun. Örebro Tekniska Elementarskola grundades 1857 på initiativ av G. W. Gumaelius och hade länge sin verksamhet i stadshuset vid Stortorget. År 1897 föreslog skolstyrelsen en ny skolbyggnad för ett tekniskt läroverk. En tomt anvisades vid hörnet av Kungsgatan och Rudbecksgatan. Den karaktäristiska skolbyggnaden ritades av arkitekt Ludvig Peterson under starkt inflytande av skolans egen lektor, Adolf Kjellström. Kjellström var arkitekt och undervisade i byggnadskonst. Han förespråkade ivrigt den nygotiska stilen och vurmade för natursten som byggnadsmaterial. Skolans utformning är till stor del resultatet av hans idéer. Viss bearbetning av ritningarna och detaljutföranden gjordes av den blivande stadsarkitekten Magnus Dahlander. 1901 invigdes den nya skolan som Teknisk elementarskola.

Den ursprungliga byggnaden utmed Kungsgatan hade två verkstadsflyglar mot öster som numera är rivna. 1942 utökades skolan med en ny byggnad utmed Trädgårdsgatan, den inrymde bland annat laboratorier. De tre sammanbyggda husen mellan huvudbyggnaden och laboratoriehuset tillkom 1965, i samband med det revs huvudbyggnadens flyglar. Skolformen har utvecklats och ändrats sedan 1901. 1920 blev skolan tekniskt gymnasium, på 1940-talet övergick den till att vara Högre Tekniska Läroverket i Örebro. Därefter har utbildningen lagts om ytterligare ett par gånger.

Framför byggnadens entré står en skulptur som porträtterar Jonas Wenström, utförd av Ivar Jonsson, rest 1921 av Örebro Ingenjörsklubb. Jonas Wenström (1855-1893) var uppfinnare och ingenjör och blev känd för att ha utvecklat trefassystemet för växelström. De för staden betydelsefulla bröderna Rudbeckius som levde på 1500-talet har gett namn till flera företeelser i staden. I detta fall är det troligen Johan Rudbecks barnbarn Olof Rudbeck som inspirerat till skolans namn. ”Borgen” är skyddad som byggnadsminne och ingår i den del av centrala Örebro som utgör ett område av riksintresse för kulturmiljövården.