Riksbankshuset

Ur Örebro kommuns kulturmiljöinventering: Med sin allt igenom unika arkitektur har byggnaden högt kulturhistoriskt värde. Byggnaden ritades som ny riksbanksbyggnad för Sveriges Riksbank av stockholmskontoret Jan Henriksson Arkitektkontor med arkitekten Anders Mächs som ansvarig och invigdes 1986. Varje byggnadsdel, varje detalj är noggrant genomtänkt i funktion, form och material, och sammanfogas med övriga delar utan större låsning i den kub som är utgångspunkten. Det innebär att varje fasad har sin egen form och sitt eget uttryck, med stor variation. Det som håller samman byggnaden visuellt är materialen rött tegel, ljus marmor, plåtar av koppar och förnicklad koppar samt stålplåtar i portar. Även i interiören finns många specialritade detalj- och materiallösningar av hög klass, t ex trapphus, korridorer, sammanträdesrummen åt sydost.

Under 1970-talet inleddes en epok inom svenska bankbyggande då både de stora privata bankerna och Riksbanken uppförde nya moderna kontorsbyggnader centralt i många större svenska städer. Gemensamt är att arkitekturen var representativ och ofta monumentalt utformad med påkostade material. Riksbanken vid Brunkebergstorg i Stockholm, ritat av arkitekten Peter Celsing som stod färdig vid mitten av 1970-talet är kanske det främsta exemplet. Riksbanksbyggnaden i Örebro ingår i denna skara av statliga bankpalats från 1970- och 1980-talet som visar hur byggnaderna utformades med höga ambitioner i gestaltning och materialval. Även byggnadens inredning ägnades stor omsorg och med många inredningsdetaljer som är specialanpassade till huset. De ger en tydlig bild av ambitionen att skapa representativa helhetsverk med stor kvalitet.

Byggnaden är en exponent för postmodernismen som präglade den svenska arkitekturen under 1970- och 1980-talet. Stilen var en reaktion mot den internationella modernismens enkelhet och renhet. Arkitekterna bröt med arkitekturens klassiska ideal och regler. Referenser från arkitekturhistorien blandades på oväntade och lekfulla sätt till en ofta färgglad och fantasifull arkitektur rik på dekorativa detaljer. Detta stämmer väl in på riksbanksbyggnaden i Örebro. Varje byggnadsdel, varje detalj är noggrant genomtänkt i funktion, form och material, och sammanfogas med övriga delar utan större låsning i den kub som är utgångspunkten.

Byggnaden vittnar om den statliga riksbankens närvaro ute i landet och den betydelse en representativ arkitektur, som utstrålar trygghet och stabilitet tillmättes. Som exempel på postmodernistisk arkitektur är riksbankshuset det främsta exemplet i Örebro som i sin egensinniga och särpräglade gestaltning har stora arkitekturhistoriska, arkitektoniska och konstnärliga värden, och en i skaran av högklassig modernistisk arkitektur i Örebro.

Huset byggdes på en tidigare kommunalt ägd fastighet söder om konserthuset i Kv. Klockaregården. På platsen hade tidigare funnits en relativt tät bebyggelse med olika verksamheter från Fabriksgatan ner till ån. Vid kvarterets sydvästra hörn hade Östra Bangatan förlängts och bundits samman men Västra gatan via en ny vägbro, Badhusbron, på 1970-talet. Här hade tidigare bara funnits järnvägsbron och öster om den kallbadhuset med sitt karakteristiska torn, som alltså utgjorde en del av kvarterets bebyggelse. I samband med byggandet av trafikleden Östra Bangatan revs bebyggelsen i västra delen av kvarteret i anslutning till leden. En ny detaljplan upprättades för Riksbankens nybyggnad år 1985. Inget återstod då av den gamla bebyggelsen i Kv. Klockaregården. Riksbanken lämnade huset ca år 2000, och sålde fastigheten till en lokal fastighetsägare. De övre planen byggdes om till vårdcentral resp. ungdomsmottagning, medan de nedre våningarna hade en användning nära besläktad med bankverksamheten, där den höga säkerheten kom väl till pass. Idag utgör byggnaden en del av Kulturkvarteret och inrymmer bl.a. Örebro Konsthall.