Parkteatern

Byggnaden uppfördes 1934 och är ritad av K.E. Eriksson. Det är en byggnad som tillkom och tillhör folkparkseran i Adolfsberg. På 1940-talet byggdes entréportar för att möjliggöra avstängning av teatern för teaterbesökare. I början av 1980-talet skedde en stor ombyggnad då teatern byggdes till med scenhus, loger och teknikrum och teaterfoajén byggdes till ytterligare. En källarvåning finns under de nyare delarna, de äldre delarna har gjuten betongplatta som grund. Byggnaden har förändrats ytterligare då en tillbyggnad gjordes 2009 med tak och sidoväggar till utescenen.

Byggnaden är den enda kvarvarande byggnaden av dem som tillkom i och med att Folkets park flyttade hit 1931. Den är delvis förändrad men dess klassicistiska drag kvarstår. Den har ett kulturhistoriskt värde ur ett samhällshistoriskt och ett socialhistoriskt perspektiv som en byggnad som berättar om en epok i Sveriges historia. Folkparksrörelsen växte fram ur arbetarrörelsen utifrån en önskan om en mötesplats för folkrörelsen. Det utvecklades sedan från att vara mötesplats för den lokala arbetarrörelsen till att bli ett nöjescentra för en bredare allmänhet. Intill dansbanor och serveringar växte teaterbyggnader upp där sommarföreställningar kom att bli en dominerande programverksamhet. Den har även ett miljöskapande värde i området.

Byggnaden utgörs av en rektangulär byggnadskropp med två breda sidoarmar. Själva scenen har en lådaktig form med ytterligare en något lägre del framför sig, denna har en tempelgavel som vilar på två pelare. Hela den främre delen med scenhus och utescen har liggande fasspontpanel i en grå kulör, på sidorna om scenen finns två pelare, en på vardera sida. Dessa var innan 2009 målade i olika kulörer som blått, rött, orange och grönt men är idag i en enhetlig grå kulör. Byggnaden har klassicerande drag med tempelgaveln vid scenen och scenhusets pilastrar som sträcker sig över hela fasaden.