Medborgarhuset

Huset byggdes som kronan på verket i stadens ”folkhemsbygge” och invigdes i samband med stadens 700-årsjubileum 1965. Det ersatte både Folkets Hus på Järnvägsgatan och Örebro teater. Idag utgör Medborgarhuset en del i stadens största mötesanläggning Conventum. Medborgarhuset, som invigdes 1965, är ett av Örebros främsta exempel på modernistisk arkitektur av hög arkitektonisk klass. Det är en internationellt känd byggnad och den enda byggnad i Örebro som belönats med Sveriges finaste arkitekturpris, Kasper Salin-priset (1967). Byggnaden ritades av några av tidens främsta arkitekter; Erik och Tore Ahlsén och uppmärksammades i sin samtid bland annat i tidskriften Arkitektur. Medborgarhuset tillsammans med Krämaren är karaktärsbyggnader i den södra delen av centrum. De representerar den svenska cityarkitekturen under 1960-talet och illustrerar tydligt stadens omvandling till en modern centrumkärna, som inleddes på 1950-talet med Södersaneringen, då den äldre bebyggelsen inom stadsdelen revs.

Byggnaden upptar ett helt kvarter och är placerad på den södra delen av Örebroåsen. Komplexet med teater, kongressalar och andra samlingssalar är ett exempel på den samhällsinriktade arkitekturen, där mötesplatser för medborgare och kultur skapades i stadens centrala rum. Byggnaden kan också ses som ett monument över det socialdemokratiska folkhems-Sverige och det starka socialdemokratiska styret i Örebro. Medborgarhuset är dominerande i stadsbilden med ett stort stadsbildsmässigt värde. Byggnaden har en stark arkitektonisk och konstnärlig gestaltning både i exteriören och i interiören. Arkitekturen speglar en utveckling av modernismen från det strama monumentala, avskalade till det varierande, varma, där kulör och materialväxling är utmärkande.

Byggnaden började planeras 1957 som ett nytt Folkets hus med teaterlokal för 600 åskådare, en lokal för dans och fest, kongress- och fackföreningslokaler samt ett modernt hotell med restaurang. Projektet övertogs av staden 1963 och började byggas samma år för att stå färdigt som stadens Medborgarhus under Örebros 700-årsjubileum år 1965. Kommunalrådet Harald Aronsson var en drivande kraft bakom bygget. Erik och Tore Ahlsén hade 1954 inbjudits tillsammans med tre andra arkitektkontor att delta i tävlingen om det nya Söder och utsågs där till pristagare tillsammans med Brolid & Wallinder. Gestaltningen av Söder delades mellan de två kontoren, på Ahlsénarnas lott föll Kv. Krämaren och Kv. Nålmakaren. De hörde till tidens mest framstående arkitekter i Sverige och antog ett både mycket konstnärligt och byggnadstekniskt avancerat angreppssätt på sina uppdrag.

Medborgarhuset, medborgarnas palats, har liknats vid ett renässanspalats med sin rikedom i form och material och sin yttersta noggrannhet i detaljutförande, såväl i exteriör som i interiör. Samtidigt är arkitektur och konstruktion tydliga arv från de funktionalistiska idealen hos Le Corbusier. Hans ”fem punkter” – hus på pelare, fri fasad, fri plan, fönsterband, takterrass – är mycket tydliga i Medborgarhuset med sin bärande konstruktion av pelare och balkar, men allt mjukas upp betydligt av materialrikedomen. Varma – kalla, hårda – mjuka, glatta – sträva material ställs mot varandra.

Huset lyfts från marken genom att de två nedre våningarnas fasad till största delen består av lätta och genomsiktliga glasytor, medan de tyngre materialen finns i de två översta planen. Gränsen mellan ute och inne är upplöst – torgets stenläggning fortsätter innanför glasväggen som golv av sten. Varje fasad är individuellt utformad och annonserar med portar, fönster och glasytor funktionen inne i huset. Mot Drottninggatan och torget kragar glasade envåningsbyggnader med välvda kopparklädda tak, ut från fasaden, liknande bodar, som inrymmer butiker och f.d. restaurangkök. Dessa två fasader är också de mest öppna och vetter mot de publika lokalerna. Trapphusen är placerade i de fyra hörnen och markeras som ”hörntorn” av röd sandsten.

Medborgarhuset inrymmer teatersalong och samlingssalar som en kub i byggnadens mitt och kring dessa, fyra längor uppbyggd av pelare och däck. I bottenvåningen finns entréer och kapprum till lokalerna. En trappa upp finns samlingssalar och i de två översta våningarna kontorslokaler. De översta våningarna grupperar sig kring en underbyggd gräsbevuxen gård. Fasaden har en varierad gestaltning där våningsplanen markeras med olika material, i olika kulörer och fasadbehandlingen återspeglar byggnadens funktioner. Fasadmaterial består av sandsten från Älvdalen, obehandlad teak, koppar, spritputs och glas. Bottenvåningen är delvis glasad. Ovanför finns två pelarburna glasade våningsplan, däröver en svagt utskjutande våning klädd med teakpanel och högst upp en kraftigare utkragad våning klädd med röd sandsten. Byggnadens hörn är markerade likt torn. Horisontella fönsterband kännetecknar kontors- och hotelldelen. På flera ställen finns rundade trapphusen markerade i fasaden.

Vid huvudentrén till teatern finns en indragen pelararkad med kopparklädda pelare, partier av glas och teak, teakportar. Undertaket i entrén är putsat, där finns globarmaturer av klarglas. Mot Olof Palmes torg finns en utskjutande lågdel som är det f.d. restaurangköket som 2012 inrymde turistbyrå. Lågdelens fasader är av sandsten och taket kopparklätt. Mot Olof Palmes torg finns även entréer till kongressalarna samt kontorsvåningar med dörrpartier av teak. På fasaden mot öster finns också entrén till samlingslokalen Club 700 / Ungdomshallen med pardörrar av teak, skärmtak av trä med undersida av rödmålad träpanel, globarmaturer av klarglas. I hörnet Drottninggatan/Änggatan finns ett glasat entréparti med kopparklädda pelare innanför fasaden. På fasad mot öster och söder finns förutom glas, teak och sandsten även spritputsade fasadpartier.

I samband med byggandet av kongresscentret Conventum i början av 2000-talet, länkades Medborgarhuset samman med det tidigare stadsbiblioteket och Conventum genom en glasad länk i höjd med andra våningen. Länken ansluter byggnaden i det nordvästra hörnet. Interiörerna i de publika lokalerna är en mycket viktig del av byggnadens karaktär. De är omsorgsfullt gestaltade i samarbete mellan arkitekterna och konstnärer som Olle Nyman och Bo Ahlsén. Även möblerna specialritades och hör intimt ihop med interiörerna i övrigt. Inredningsarkitekterna Erik Karlström, Åke Axelsson samt Karin Ahlsén-Sjösteen är namnen bakom fast och lös inredning, där inte Erik och Tore Ahlsén själva stod för denna.